Bibliotek i Västmanland

Det värsta var över nu. En stor del av dataavdelningen hade outsourcats till en av datordriftfabrikerna. Det innebär att man låter någon annan mot betalning göra jobbet. Men vi som var kvar skulle minsann visa att vi kan göra nytta. Men alla i försäkringsbolaget Satellit verkade inte uppskatta vår existens ...

Frågetecknen hopar sig snabbt. Vad är avsikten med de - i varje fall i början - rätt harmlösa datasabotagen? Och vem är det som smyger omkring och ställer till förtret? Vilken roll spelar egentligen konsulten? Varför litar företagsledningen så blint på vad han säger? Är de spända relationerna mellan informationschefen och några av de IT-anställda i själva verket bara uttryck för vad som är normalt på flertalet arbetsplatser? Eller utgör de motiv till mord? Och vem har i så fall nyttan av mord?

Den spännande intrigen följs av ett antal överraskande slut. Och Lars Erik Dahlgren skojar friskt med många företeelser från vardagslivet på en arbetsplats och från samhället i övrigt.

Ett arbetsrum för två programmerare beskrivs så här: "Takljuset är släckt. Datorerna är upplysta av bordsbelysningen. De har fötterna på skrivbordet, tangentbordet i knät och coca-cola burkar och högar av manualer och travkuponger på skrivbordet."